le petit cadeau

när jag var i barcelona kunde jag inte gå upprätt på väg till toan eftersom takhöjden var 1.80 och jag hade skor på mig.
när jag var på salsabar i toulle var jag tvungen att näst intill krypa in på toan eftersom jag hade mina 1.91-kängor.
igår gick jag in i en skylt vid en busshållsplats, spräckte tydligen skallen lite för idag upptäckte jag levrat blod i hårbotten.
ikväll slår vi klackarna i taket, även om det är lågt.

bcn var gå loss på allt tillsammans. offer blev bland annat: bea, klyftpotatis, rosé, kastanjer, öl, shotbar, gucce, dipp, specialmacka, mcd-glassen, razzmatazz och podiet, dessutom blev greken hajad. vi avslutade helgen med att gå loss rejält på en suchibuffé inklusive efterrättsbuffé. vi var i princip själva med japanerna tills ett snuttigullpar kom och satte sig brevid oss. den manliga halvan av paret pussa i luften, vi dog av skratt, och hans brud såg lika likgiltig ut som innan.

jag började veckan med att vinna en halvtimmes svensk massage, enligt abdel världens mest välkända massage. detta gjorde jag genom att gå upp tidigt och springa innan skolan och på så sätt vinna vadet med abdel. han trodde det var omöjligt för mig att kliva upp ur sängen tidigare än nödvändigt, eftersom jag kommer försent till skolan varje dag(jag bor för nära). jag var ju tvungen att motbevisa honom, om det inte vore för att jag inte skulle stå ut med hans nöjda min om jag sket it hade jag aldrig pallrat mig upp ur sängen för att sätta fötterna på ett kallt stengolv. extra härligt var det när jag efteråt skulle belöna mig med en lång skön dusch och det inte fanns nåt varmvatten. jag avslutade skoldagen med att nästan ta en pn, sen gick vi och fikade i 4h.

på lördag vankas gaillacmarathon här, följt av halloweenfest. utstyrsel inhandlades idag, men förblir hemlighetsstämplat.

jag och miss b vaknade idag runt 14tiden, båda kände direkt suget efter gårdagens rester av bea o klyftpotatis. miss b gick till köket för att hämta läckerheterna, men kom tillbaka tomhänt. hela plåten med klyftpotatis var spårlöst försvunnen, det enda vi hittade var beakastrullen utan bea i. vi började leta genom lägenheten frenetiskt, vart kunde det tagit vägen? hade vi ätit upp det? hade någon slängt det? eller hade någon annan i huset snott det? vi frågade greken som bor här, han hade inte sett till nån plåt. vi fortsatte leta och började nästan förlora hoppet om återförening helt efter 2timmars sökande när jag plötsligt upptäcker en klyfta i min säng. vad fan gjorde den där? vi kikade lite mer i sängen och snart hittade vi en till klyfta och en gaffel på golvet brevid. nu var vi verkligen nåt på spåren kände vi. miss b stack in huvudet under sängen och där låg den, en hel plåt med bea och klyftpotatis. vi lykades fiska upp den, och konstaterade att det var inte mycket mat kvar, dessutom var plåten gravt misshandlad. då jag stack in handen under sängen och hittade en hel hög med potatis inkletad i bea. fyndet såg jävligt gott ut och vi tillät oss att provsmakade lite. summan av kardemumman blev dubbla känslor; nöjda för att vi löst mysteriet, besvikna för att det var ett jävla slöseri av bea o klyftpotatis.
så kan det gå när man går loss.

i linkan åker man till norpan över helgen för att släppa loss med lotta.
i toulle åker man till bcn över helgen för att släppa loss med charlotte.
bean väntar, nu går vi loss!

efter dagens besök på restaurangen där det lilla söta paret jobbar och där man får paj, sallad och kaffe för 5euro anser jag mig själv som stammis där. det är svårt att inte älska det lilla paret. det känns som att komma hem till en mormor och morfar, fast en fransk variant, med basker såklart. det första gubben frågar när jag stiger in är om jag glömde min kofta där sist, och visst gjorde jag det. efter det börjar han babbla om en skog vi måste åka till med bil, ta med oss cyklar, för att cykla i skogen och leta svamp. efter maten frågar han om vi vill ha en lite snaps efter kaffet, varför inte säger jag och han fyller hela mina kaffekopp med 55% rom. plötsligt fryser jag inte lika mycket längre.

ankan o evve var här i veckan, ett finfint besök. tillsammans lyckades vi njuta konstant av livets goda, veckans storkonsumtion blev vin och ost. tack för att ni kom och värmde upp mitt rum som just nu är kallt som ett as eftersom varken gud eller hans vän väderguden existerar och det därför dragit in nåt skumt väder hit som är nära nollgradigt. räddningen när mina personliga uppvärmare har lämnat landet blir morgondagens besök på hm, hallelujha. då ska det inhandlas tjockare strumpbyxor, halsduk och vantar. sen jävlar är jag redo för nästa vecka, då jag ska söka jobb. herregud.


liten välkomspicknick


liten fika på ett café på min gata


lite fest i min lägenhet


ett litet värdpar


lite tyskar


lite ixya


lite vänner


lite smygreklam


lite till smygreklam


lite kanindans på bardisken


lite livsnjutning


lite shopping


liten inblick i hur det kan se ut när soppgubbarna demostrerar


lite fika


lite nöjd fanny när skoldagen avslutas med tysk finöl


och så avslutar vi med ödet, och inte så lite.
everyday is my birthday! har jag alltid sagt. vissa saker är menat, som att jag skulle bosätta mig här, beviset hittar man på väggen i trapphuset precis utanför ingången till min lägenhet.

ankan o evve har anlänt.
vi lever livet.
igår blev jag ihjälkittlad av 5 fransmän på en bar.
en nästan naken kille dansade på bordet i kaninhuvud, copycat.
skymtade just en sopkvast bakom köksdörren, det går alltså att städa här!
nu måste jag iväg till skolan, kaffemasknen kommer bli överbelstad av allas bakisbehov.

finns det grejor, utvärdering följer;

smoothiecaféet:
gångavstånd cirka 50m. asgod cappuchinosmoothie samt snygg kille i kassan. perfekt en bakislördag. snart kommer de börja servera dagens soppa för 3euro, kanske höstens grej?

classico café:
gångavstånd cirka 10m, ligger i princip mittemot min port. en tjej som gick i min klass jobbar där, stort plus. nice musik på kvällen och god öl. jazzkväll på torsdagar.

falafelstället:
gångavstånd cirka 8m åt andra hållet. saftig falafel med godkänt bröd, nästa gång ska jag be om extra sås. plus för hummusen och snabb leverans.

indiebaren:
gångavstånd cirka 50m. snygga människor, bra musik, mysig lokal där folk dansar loss, hoppar högt o slår händerna i taket i takt med musiken. hur kan man inte älska en dj som spelar dont stop me now och springer ut och in i djbåset för att dansa loss som fan till varje låt?

nästa vecka står diverse caféer, en irländsk pub samt ett kebabhak på tur.

ikväll laddar jag o abdel för morgondagens inflyttningsfest med vin o nån schwazeneggerrulle på franska. det började med att han garva åt mig o sa att jag skulle somna, nu snarkar han.

idag avslutades ett kapitel i mitt liv i toulouse. jag var tillbaka i min gamla bostad för att betala hyran. jag passade även på att avsluta den lilla lappleken. hon som jag bodde hos hade nämligen en förkärlek till att skriva små lappar. tyvärr inte små söta hälsningar, utan listor med saker jag gjort fel, eller saker jag skulle göra. varje dag när jag kom hem väntade en lapp någonstans i lägenheten. lappen var alltid skriven på knackig engelska och knappt läsbar handstil. innehållet kunde variera, allt från du spillde tre frön på golvet när du gjorde din gröt igår, plocka ur diskmaskinen när den är klar (detta skrev hon varje gång diskmaskien var igång, trots att vi besämt att plocka ur diskmaskinen var min uppgift, och det hade jag tänkt göra också, när diskmaskinen var klar) till du glömde släcka lyset på din sänglampa imorse (vilket hände en gång på 1 månad). dessutom lånade mademoisselle BF min dator varje dag, trots att hon hade en egen, stationär. detta resulterade i att om jag ville använda min dator var jag föst tvungen att gå in på hennes rum, där hon satt o rökte eller sov för att hitta datorn på sängen bland massa katthår. men idag avslutade jag som sagt iallafall denna lilla lapplek genom att låna toaletten och där lämna en liten hälsning inklusive diverse tips på hur man lever tillsammans med en annan människa.

dagens stora bonus, förutom att jag aldrig mer kommer se mademoisselle BF/putain, var att det hade kommit en petit cadeau till mig från en världsvan person om vet hur mycket det svenska hjärtat kan sakna sin kaviar. jag passade på att fira dagen till ära med att inviga min nyinköpta vattenkokare med att koka ett ägg, som naturligtvis avnjöts med det svenska guldet.


huset näst längst till vänster, det två fönstrena längst upp är mitt hem


lägenhetens hjärta, en lappfri zon

igår träffade jag duden som bar mig, eller baguetten, som är namnet han går under för tillfället. vi drack lite öl och han bar mig såklart en bit. end of story tänkte jag. men nejdå, här händer det grejor. idag fick jag ett sms från okänt nummer där personen som skrev ville veta om jag kände baguetten. jag frågar såklart vem som undrar, och det visar sig vara baguettens flickvän som har snokat i hans mobil och vill veta om det har hänt nåt mellan oss två. haha, jag älskar att få mina fördomar bekräftade. fransyskor är bitchar och fransmän är svin! vad var det jag sa?

det har börjat blåsa lite här i toulouse, men jag försöker hålla i baskern så gott det går o styra min skuta rätt. ibland måste man göra saker lite hejsvejs, på söndag flyttar jag antagligen, lite hejsvejs sådär!